Leta i den här bloggen

onsdag 18 januari 2012

Afrodite

Jag har läst de två första ungdomsdeckarna om Afrodite och tyckte att de var otroligt fartfyllda och läsvärda.

I den första boken, Afrodite och döden, har hennes kompis Mikaela försvunnit samtidigt som en hund hittas påkörd i närheten av flickornas bostadsområde. Afrodite börjar undersöka om detta kan höra ihop på något sätt och vad som egentligen har hänt. Fallet blir ännu allvarligare när Mikaela hittas död. Ledtrådarna som Afrodite och grannkillen Linus följer upp leder till Afrodites egen pappa och stämningen i boken blir plötsligt väldigt obehaglig. Hur ska Afrodite förhålla sig till att spåren leder till pappan medan känslorna säger något helt annat.



















I andra boken, Afrodite och sveket, är det skolkompisarna som står i fokus. Konstiga saker händer, folk blir rånade, hotade och slagna men ingen vill berätta om det som hänt. Även bland de mest lugna eleverna finns det dem som börjat ge sig på andra. Afrodite som är en rastlös och vetgirig 14-åring rotar runt i det folk inte vill prata om och sätter sig själv och andra i fara. Även i den här boken finns det råa beskrivningar av djur som far illa och det ena hemskare än det andra händer både katter, hundar, kaniner och människor. Outhärdligt att läsa men det ger historien om hur grymma människor kan vara mer tyngd och realism.

Det är riktigt bara deckare som har ungdomsboksdrivet i sig från start, det händer saker hela tiden. Jag märker att jag håller andan i slutet av boken och det är ett mycket bra betyg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar