Fula gubbar och vackra flickor

Vad är det med Joyce Carol Oates fascination av attraktion mellan äldre motbjudande män och unga vackra flickor?

Jag läste just En fager mö där den unga, vackra Katya Spivak kommer till sommarstaden Bayhead Harbor för att jobba som barnflicka hos en rik familj. Katyas släta 16-åriga lår beskrivs så läckert att jag blir hungrig och det känns som om Oates inte nog kan påvisa hur sexig denna flicka mellan barn- och vuxenvärlden är.

Katya är ute med barnen då hon möter den kända barnboksförfattaren Marcus Kidder och under den heta sommaren växer attraktionen emellan dem. Katya pendlar mellan att äcklas av Marcus för att sedan fantisera om hans händer över sin solbrända hud. Det hela blir som en katt- och råttalek där Katya flyr så fort Marcus tar ett steg för långt i deras relation men hon återkommer alltid. Varför? Svaret är en hjärtskärande blandning av tryggheten en fadersgestalt kan ge, lust, nyfikenhet och pengar.

Detta är något som Oates gillar att gräva i och förhållanden mellan äldre män och unga kvinnor finns i flera av hennes böcker. Bland annat hittar man det i Mörkt vatten där en snygg ung flicka möter en senator på en fest och följer med honom i bil därifrån. Senatorn är full och bilen kör av vägen och ner i vattnet. Boken baseras på en verklig händelse 1969 i Chappaquiddick. Just hur historien berättas i denna boken är väldigt speciellt då den egentligen bara utspelar sig under den tid som det tar för flickan att dö. Som läsare får man följa hennes tillbakablickar som efterhand blir mer grumliga ju mer vatten hon andas in. Mycket av tillbakablickarna rör just festen, senatorn och den åtrå som spirade emellan dem. Som läsare till dessa böcker känner jag mest äckel mot de lismande gubbarna och jag undrar varför Oates känner att det är värt att skriva om ämnet så många gånger men jag kaninte förneka att hon gör det bra och jag tar emot nästa bok med någonslags skräckblandad förtjusning.